En olycka

21.04

Jag är verkligen trött ikväll så det blir tidig sänggång. Känner jag vår lille son rätt kommer han börja böka och stöka i sängen någon timme där vid midnatt så då kanske man hunnit sova en liten stund innan.

Idag kände jag mig som en usel mamma. Thorin har blivit lite mer upptäckarlysten och idag när jag satte honom på skötbordet tog han på en tiondels sekund tag i kanten och gjorde nästan en framåtkullerbytta och for med ansiktet ner i locket på blöjhinken och sen rakt ner i golvet nedanför. Fy fasen vad mitt hjärta slog! Då stod jag ändå där några centimeter ifrån honom! Jag lyfte upp en ledsen pojke tätt intill mig och försökte titta var han slagit sig. Munnen, näsan och pannan. Men inget blod. Och sådan tur att han inte hunnit få sina tänder än för då hade han slagit sig betydlig mer illa. Trösta trösta vagga krama pussa! Efter några minuter var han på glatt humör igen och busade på med Heira helt oberörd. Otroligt vilken änglavakt de små liven har! Hade man som vuxen gjort samma resa skulle man väl hamna i gipsvagga.. förlåt älskade son! Får aldrig hända igen!

Den här helgen har det varit full rulle. Igår var vi på namnfest för lilla Amaya och sa lite hejdå till henne och föräldrarna innan de åker hem till Mexiko igen (det är alltså deras hus vi hyr). Det var supertrevligt! Vi hade sådant flyt med Heiras lilla tupplur på dagen, som fortfarande är rätt viktig för att hon ska orka hänga med en hel dag. Hon somnade i bilen på vägen till kalaset, vi bär över henne till vagnen, bäddar ner henne och ställer henne där bland allt folk och hon sover vidare. Trodde inte det var möjligt! 

Idag har vi spenderat hela dagen hos min farmor. Så mysigt att sitta där i hennes kök på golvet vid brasan och busa med barnen och prata minnen. Det är alltid som att komma hem när jag är hos henne. Mamma följde också med och vi fick massa god mat och tog en skön promenad.

Nä, nu blir det sängen och lite Wordfeud som är mitt bästa sömnpiller..