2012

0.06

Så galet det blir med små barn och högtider. Det där med dygnsrytm skippas helt i alla fall. Igår (förrgår blir det nu efter tolv) var det nyårsafton. Vi åkte till Johan och Erika och sov kvar där och var hemma igen vid 14-tiden idag. Heira somnade som en stock vid 21 men vaknade igen runt halv 2 och höll låda tillsammans med Ronnie någon timme där på natten. Thorin blev så varm och vaknade till då och då under natten så jag skrapade ihop 3,5 timmes sömn. Men det var det värt! Var en supertrevlig kväll i gott sällskap.

På morgonen fick jag krypa ner under täcket igen efter att ha blivit väckt halv 6 av en son som tyckte det var dags att gå upp. Ronnie sprang hem när vi skulle bege oss. Jo, jag lovar! Han var ut och sprang knappa milen förra nyårsdagen med och tänkte göra det som en tradition. Önskar ibland att jag kunde ha sådan självdisciplin!

Det var riktigt skön stämning denna afton och så skönt när det inte blir en massa alkohol inblandat. Jag drack ett glas vin och två glas bubbel vilket blev alldeles lagom. Särskilt när man har barnen med sig med. Som jag sagt förr har jag som ett löfte för mig själv att mina barn inte ska behöva se mig full. Att dricka i deras sällskap är en sak men inte vara full. Sen är väl inte jag så angelägen att dricka de mängderna överhuvudtaget heller, men att gå ut med vännerna och partaja kan man ju alltid göra.

Så det här med hår. Den eviga något triviala frågan om hår och frisyrer. Jag fick mitt barr slingat häromdagen med så nu är jag ännu mer blond. Ska försöka ha lite karaktär och inte färga det mörkt nu igen bara. Vill ju ha så nära min naturliga färg som möjligt så får vi se hur länge jag kan hålla mig.

 

Herregud vad långt och blont! 2005 

 

Herregud vad blont och kort! 2008

 Herregud vad mörkt och kort! 2009

Vad gäller nyårslöften så var det första vi gemenasamt kom att tänka på är att jobba på det här med framförhållning. Vi är helt värdelösa på det och den som drabbas av det mest är ju en själv med ont i magen, sönderstressad, svettig och med andan i halsen för att man är ute i sista minuten. Nä för fasiken, det här året ska bli ett år av discplin! God damn it! För min del blir det sen även inget godis som de två gångna åren (vilket har gått över förväntan med viss avvikelse under knäckätarsäsongen), samt att träna och åter träna!

Snart kommer vår son på bio också, i The hobbit, där en av dvärgarna heter Thorin. He he! Kommer väl förmodligen ingen behöva komma med kommentaren att det är ett namn de inte känner igen i alla fall.

 Thorin Oakenshield