Tankar

22.20
Nä, nu är det dags att somna snart. Måndag och igång med rutinerna i morgon. Har haft en fin helg! I fredags var en vän och fd kollega över med sina två barn och busade hela dan med mig och kidsen. Sen på lördagen åkte jag och två barndomsvänner ut till Gräsö för vår årliga kräftskiva som vi haft sen sena tonåren. Med vissa uppehåll på vägen. Så härlig tradition som jag hoppas vi kan hålla i. Det är så härligt att få ha de tjejerna kvar i ens närhet. Man har några vänner som man håller hårt i och som det känns som man kommer få ha livet ut.

Virr

22.46
Ibland surrar tankarna utan ordning medan ibland känner man helt och fullt kontroll över läget. Varför är hjärnan så lömsk? Varför är medvetandet så svårmanövrerat? Det jag främst behöver lära mig är att flyta med i saker jag ändå inte kan påverka. Tänk om "tänk om" inte existerade? Vad skönt! Jag har lite lovat mig själv att försöka att inte måla f-n på väggen. Det blir allt som oftast katastrof-tänk framför "chilla.. det löser sig". Ska nog nöta in det sistnämnda grundligt i min hjärna så jag slipper det där "tänk om" för gott. Det enda jag känner att det gör med mig är att hindra mig att leva fullt ut.

Sen är vi oftast dubbla där. Gällande vissa saker kan jag känna mig helt orädd, medan andra är så obehagliga att man bara vill springa därifrån. Hoppa fallskärm - inga problem. Gå ut i mörka natten själv - inga problem. Stå inför en stor folksamling och prata - betydligt mer ansträngande. Ge någon kritik - usch vad det gör ont. Och såklart vet jag någonstans där inne att det där man vill fly från ska man konfrontera gång på gång för att bli starkare. Ja, ett mentalt träningspass då och då skadar inte.

Skruva upp

21.04
Ikväll tar vi det piano. Tänkte först dra ut till stallet men är trött och mör i kroppen. Jag sprang milen igår. Runt 58-59 min har tydligen blivit mitt tempo. Egentligen handlar det inte så mycket om tiden i sig utan mer att jag orkar runt hela sträckan utan trassel. Fick t ex stanna och dra av mig strumporna denna gång för att jag fick skav. Så 6 km med bara skor va väl inte så behagligt. Men jag kom runt. Det är så skönt när kroppen vill samarbeta med en. Ska verkligen ta mig i kragen och börja styrketräna igen nu med när det blivit svalare.

Första arbetsdagen med elever bjöd på mycket oväntade möten och samtal och full fart. Bara hugga i direkt. Väldigt kul att äntligen ha lite liv och rörelse i skolorna igen.

I lördags var Ronnie iväg och finslipade lite på hinderbanan ett par timmar samt for sen iväg och trollade så jag och barnen fick en dag att busa och pyssla ihop. Sen på eftermiddagen kom min lillebror med familj över. Var supermysigt. Vi grillade och mumsade i oss äppelpaj och satt och skrattade och pratade till mörket föll.

Fick en spontanbukett blommor av Ronnie i helgen. Blev väldigt glad. Man tänker inte att man behöver sånt men just det där oväntade spontana är såå mysigt och uppskattat då och då.

Igår kväll möttes jag och Anna i stallet och tog en ridtur. Det finns mycket som jag behöver ta beslut om just nu. Jag köpte ju en ny häst i våras som jag ska ta mig an och utbilda. Hon är fantastisk och jag är jätteglad att jag köpt henne. Hon heter Sweet miss blue och vi ska kalla henne Bella. Hon fick kallas Pippi som föl men nu får Bella passa bättre när hon växer till sig. Tanken med att jag tog steget och köpte henne va att få sälja Prix men personen backade ur i sista stund och då började jag tvivla om det verkligen är det jag vill. Men att ha två hästar.. Har jag råd och tid med det? Och att sälja honom är ju inte som att lägga ut en bil på Blocket direkt. Mer som om man skulle sätta en till salu-skylt på sin bästis.

Nu ska vi avverka något avsnitt av Orange is the new black innan sängdags.

Vända på en hand minsann

8.07
Torsdagens konsert var superbra. Miss Li! Den dalkullan sprudlar verkligen på scenen. Tog en hyfsat tidig buss hem och va lite uppe i varv innan jag somnade. Sen vaknade vi abrupt upp ett par timmar senare av Heira som kräktes. Så det blev nattvak för min del med henne. Självklart man vill va där och trösta och hjälpa de små när de våndas. Där och då pusslade vi ihop ett och annat. Efter att vi var ut i tisdags blev Ronnie jättehängig. Vi trodde först han blivit en aningens förfriskad under tisdagens festligheter men det va feber, frossa och han kräktes. Sen har barnen turats om här under gårdagen att va sjuka och jag går nu lite på nålar i väntan på min tur.
Livet hamnar lite i karantän såna här gånger. Man får ställa in alla planer och helst inte lämna hemmet på ett par dagar. Sånt är livet.
Bara önska att allt går över fort. Jag vågar inte ta mig iväg på något förrän jag kan gå säker att inte smitta någon.
Idag hade jag tänkt följa med en vän och se sin unghäst som är på inridning och sen gått ut med två vänner i Uppsala ikväll men det får vänta. Kollade igenom kalendern och räknade att vi har haft cirka tre dagar denna sommar där vi inte umgåtts med andra så det har minst sagt varit en social sommar.

Nästa vecka blir mjukstart med jobb två dagar sen drar det igång mer på allvar veckan därpå. Ser fram emot ett nytt läsår.  Jag är inne på mitt tredje år på denna tjänst sen jag va föräldraledig. Min arbetsresa har nu varit följande:
2007: timvik. på behandlingshem samt semestervik på socialtjänsten tre månader.
I samband med examen den sommaren fick jag min nuvarande tjänst men då placerad på fem f-6-skolor.
2009: tjänsten drogs in plötsligt och jag placerades i ett halvår på en f-9-skola i Alunda.
Dec. 2009 - juli 2012: föräldraledig och blev tvåbarnsmamma under den tiden där det skiljer 14 månader mellan första och andra knodden.
Juli 2012 gick jag på och jobbade heltid en termin på tre skolor men det va inte kul med två små barn hemma.
Jan 2013 och framåt har jag jobbat på 80% på två skolor f-9.
Vi får se vad framtiden bjuder på. Mycket förändringar hela tiden så man får ta en dag i taget har jag insett. Det tuffaste när det blir mycket personalomsättning under kort tid är att man lite tappar orken att bygga relationer. Det är alltid en sorg när en kollega man trivs med försvinner..