27 januari 2011

simultanblablabla..

20.40
Sitter och lyssnar på musik och det väcks så mycket inom en. Lycka, energi, minnen.. Varför ägnar man sig inte åt det oftare? Förr kändes det som man kunde lägga hur mycket tid som helst på att dra igång någon av cd-skivorna i hyllan och lyssna, ja då menar jag verkligen lyssna. Ligga i soffan och lyssna sig igenom ett helt album med konvolutet i handen och inte ha femtielva andra saker för sig som att laga mat, prata i telefon och smsa samtidigt. Eller när man var på stan så gick man in på skivaffären och kunde stå och bläddra bland skivorna hur länge som helst. Och konserter och festivaler.. Jisses vad man har ränt på än det ena och det andra. Just festivallivet saknar jag väl inte så mycket, men det där brinnande intresset jag hade för musik har på något sätt svalnat eller man "hinner" inte med det påstår man. Det var verkligen att kunna befinna sig här och nu för mig och det är nog inte mycket som får mig att slappna av så mycket som musik gör.

Ja, apropå det här med femtielva saker för sig så kan jag bli så less på att jag, och även andra med mig antar jag, fastnar i det här ekorrhjulet av att hela tiden vara beroende av konstanta intryck runt om oss. Hur många minuter om dagen har vi en stund där vi bara är..? Utan TV, internet, Mp3-spelaren, mobilen, tidningen, maten, dricksglaset i handen.. Det ska hända saker hela tiden och varför är det så viktigt för oss?

25 januari 2011

Så mycket man vill göra men ingen ork

9.15
Ibland blir jag bara så där dötrött så jag skulle kunna somna ståendes. Det minns jag när jag väntade Heira och åkte till jobbet en dag. Jag var på möte på morgonen och åkte sen vidare till skolan. När jag kom fram tänkte jag: "åh, jag kan väl bara få luta mig någon minut.. "Det var ju vid rasttid så jag smög bak till baksätet och kröp ihop i fosterställning med gott samvete, men skulle kunnat döda för en skön säng.. När jag låg där tänkte jag på scenariot att en hel skolklass skulle traska förbi utanför när jag ligger där inne och snarkar. Ha ha! Vilken syn va? Kuratorn har däckat i bilen.. så med den inre bilden fick jag gott släpa mig upp och in på toa och skölja ansiktet med kallvatten.. Är så himla glad att jag är hemma den här gången när jag väntar barn, annars hade det nog blivit många snarkningar på konferenser och fått släpa mig runt med kryckor stor del av tiden..

Jaa, livet är fullt av överraskningar..

23 januari 2011

Den här stunden..

9.39
När man är omgiven av aktivitet, barnjoller och bus hela dagarna så är det faktiskt himla skönt att få en sån här stund för sig själv när allt är tyst omkring en. Ronnie passar på att ladda med lite sömn inför ett 12-timmars nattpass ikväll och Heira sover sin morgonlur. Jag brukar använda de här stunderna till att antingen vila en stund, läsa, lyssna på musik eller bara slappa vid datorn. Eller så gör man det där superroliga hemmapysslet som tvätta, diska, städa bla bla..

Jag är verkligen ingen ordning-och-reda-människa. Det klart jag vill ha rent och fräscht men det är inte världens ände om det är lite kaos och smuts i hörnen här och var ibland. Min mamma och min farmor har alltid varit husliga och jag har verkligen växt upp omgiven av kakbak, blomrabatter och pyssel. Från början när man flyttade hemifrån hade man nog en sorts prestationsångest att man skulle vara som de äldre kvinnorna man omgavs av, men för vems skull då? Plantera blommor, virka, baka, putsa fönster, damma, skura, göra långkok.. Puh! Näeh det är verkligen inte jag helt enkelt! Det är ju en sak om man är intresserad av det, men varför skulle det vara självklart bara för att man är född kvinna?

Sänk ribban!

Jag är glad över att ha funnit en man som tycker lite som jag. Vi släpper på kraven lite här hemma, har roligt tillsammans, låter bus och lek komma i första hand, delar lika och behöver aldrig egentligen tjafsa om vem som tar tvätten eller åker och handlar.

20 januari 2011

Tänkte att..

20.11
Först tänkte jag att jag skulle blogga om svårigheten att välja barnvagn, men näeh! Någon måtta får det vara på denna bubbla av barn man lever i! Kan väl bara skriva att det finns en hel djungel av dessa ej motordrivna tingestar. Det blir väl för föräldrar som är hemma lång period med sina barn, som för biltokiga grabbar kanske.. Ska ha!

Jag har nog från start velat finna någon gräns för vad som är rimligt att spendera pengarna på och vi har valt att köpa majoriteten av alla barntillbehör begagnat och även haft fördelen att låna många saker. Vi konsumerar så sjukt mycket och lägger pengar på så mycket prylar i detta land så varför inte återvinna det som går. Well well.. det där kan det säkert diskuteras om i evighet men så tänker jag!

I morse åkte jag ut till stallet och var med när Anna red Prixen. Han börjar mer och mer få saker att sitta såsom skänkelvikningar, fina volter, öppna, sluta, övergångar, tempoväxlingar med mera, och det är så kul att få vara med och se framstegen. Jag känner ju inte själv att jag har tillräckligt med kunskap för att sitta och rida sådana skolor utan att ha instruktör som kan vägleda en så att jag gör rätt från början. Det vore ju superkul att få den möjligheten sen när man är tillbaka på hästryggen. Meen sen är ju jag född skogsmulle så att andra mer insatta och duktiga i dressyren har kunnat rida honom har varit guld värt, för hans utvecklings skull.

Jag hoppades väl lite på att få vila på eftermiddagen, för jag har så ont överallt, men Heira var inte med på noterna så det är väl först nu när hon somnat för kvällen och dagens rutiner är avklarade, som jag kan sitta ner och koppla av. Kommer väl antagligen slockna på fem sekunder om jag lägger mig i horisontalläge nu. Inväntar Ronnie som slutar jobba kl 22. I morgon tog han ledigt så det ska bli härligt att ha honom hemma igen. Får väl aldrig riktigt nog av det känns det som! Om jag känner oss rätt så kommer vi nog unna oss veckans andra semla i morgon till fikat. Hi hi!







19 januari 2011

Fy fasen

22.35
Jag satt och kollade på Uppdrag granskning ikväll som handlade om dömda pedofiler som släpps ut i samhället. Är det något jag provoceras av och som får mig att bli förbannad så är det när barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp. Under tiden på Socionomutbildningen läste jag en fördjupningskurs om just barnövergrepp, kanske med en gnutta hopp om att kunna skapa en sorts förberedelse mentalt för att sådant sker och hur man skulle kunna bemöta det sen i yrkeslivet. Nu har jag inte behövt vara med om det, varken under den korta tiden jag jobbade på socialtjänsten eller som kurator och jag tror man aldrig blir riktigt förberedd för sådana fall.. Varför ska världen vara så sjuk?

17 januari 2011

Morgonpasset

7.48
Sitter med en kopp varm choklad i vardagsrummet och Heira sitter och leker i sitt rum med Morgonpasset i P3 på radion. Ronnie tar lite extra sovmorgon, men snart ska vi in och killa honom lite så han vaknar. Vad skönt det är när Ronnies helg av nattjobb är över. Igår när han vaknat tog vi det bara lugnt och kikade på lite serier. Jag har aldrig varit personen som följer serier tidigare och har svårt att fastna för dem. Nu har vi helt plötsligt 5 serier vi följt från första avsnittet. Dock har vi i de flesta fall fixat så vi har hela säsonger på en gång istället för att sitta och passa avsnitt på TV'n. De som främst har fastnat är Dexter, Sons of anarchy, Breaking bad och True blood. Kan varmt rekommenderas för er som gillar de där lite råare, mer vrickade och lite mer oförutsägbara handlingarna..

7 januari 2011

minusgrader

11.08
Är kattvakt åt grannarna nu över helgen så jag kilade över dit nu medan Heira sover och pysslade om dom lite.

Fy fasiken vad tråkigt det blir ute så fort det är nollgradigt. Det ska vara bitande minus annars kan det va. Men det är väl så småningom dags i alla fall för snön att smälta så man får vara tacksam för den underbara vinter som varit nu i snart två månader i sträck. Helt otroligt för att vara Uppland! Jädrar, vad huset har skakat här på morgonen tack vare all snö som rasar ner från taket. Nästan så man tror det är jordbävning!

Min lillebrors son Melwin har blivit dålig och får vara på sjukhus med dropp nu på grund av att han inte behåller maten. Stackars liten! De är så små och oskyldiga. Vi vuxna kan ju ändå förstå vad det är som händer och uttrycka hur vi mår. Hoppas han blir bra snart och de får komma hem!
I onsdags hade vi stallträff vilket var superkul! Förmodligen kommer stallet bli fullt här ganska snart och det är så kul att det blir så mycket aktivitet där ute och förmodligen kommer vara lite liv och rörelse när man är där. Skaran kommer då bestå av 3 shettisar, 2 islänningar, 1 halvblod, 1 fullblod, 1 varmblod, 1 lusitano, 1 ardenner och Prixen. Insåg även att jag och Lina helt plötsligt är dem som varit där längst nu. :)

Jag och Prixen 2 månader innan Heira föddes

Jag har ju tagit paus helt vad gäller hästar sen jag blev gravid nu andra gången, vilket tajmade så bra med att stallgägarens sto blev dräktigt så då passar hon på att rida och sköta om Prixen. När jag väntade Heira red jag ju till 6:e månaden men dels pga att jag ramlade av två gånger under den tiden, samt att mina höfter och fogar tog alldeles för mycket stryk så har jag tagit paus helt nu. Det är så onödigt att ta några risker när det ändå handlar om så kort tid. Men jag har sådan enorm längtan till jag kan börja pyssla och sköta om allting igen. Jag kommer ju inte rida första månaden efter bebisen är född gissar jag, men sen lagom till sommaren vill jag upp på hästryggen igen. Man kommer vara så lagom ringrostig!

Jag och Ronnie satt och diskuterade hur han kan vara ledig sen i vår/sommar och vi insåg att han, med hjälp av de lediga veckor som kommer i hans schema, samt semester och föräldraledigt kommer kunna vara hemma största delen av sommaren.. Underbart! Det är så härligt att kunna vara hemma som en hel familj just under sommaren. Nu snålar jag som bara den med föräldradagarna så har vi desto mer att utnyttja sen under en längre period.

Sitter och kollar igenom kort på sista tiden som gravid och precis när Heira kom. Åh, vad jag längtar till att få återuppleva de där ögonblicken. När man sitter och ammar och bara njuter av att ha underverket i sin famn.

Julafton 2009

3 januari 2011

Kilo kilo

10.36
Jo, jag är nog allt en liten hycklare trots allt. He, he! Skrev i något tidigare inlägg att det inte är vikten som har betydelse för mig, utan att få komma i form och få bra kondition igen efter graviditeten. Men så börjar man fantisera om bikinitider och komma i fina sommarkläder så börjar kroppsideal-tankarna spöka sönder hjärnan totalt.
Så sitter man där och slösurfar och knappar in på någon konstig länk "..hur fort du kan nå din drömvikt.." bla bla "..börja med GI.." bla bla bla. Jo, det låter ju oerhört sunt och realistiskt att gå ner 30 kg på 4 månader! Puh!

För att vara ärlig så känner mig rätt harmonisk i det där ändå och har nog ju äldre jag blivit lärt mig att acceptera min kropp mer. Helt nöjd blir man nog aldrig och när jag tänker tillbaka på när jag var tonåring så uppfattade jag mig tjock även om jag var smalare då än jag någonsin varit efteråt. Det har så mycket med självkänsla att göra och det blir så fanatiskt med denna focus på det yttre istället för att kunna lägga vikt vid inre balans och sin personliga utveckling som jag anser vara värt SÅ mycket mer! Och vissa kan säkert hävda att är man inte nöjd sitt yttre kan man inte få bra självkänsla. Men tänk tvärtom istället, när du hittar dig själv och mår bra inombords så spelar inte utseendet så stor roll i slutändan.

Jag kom på ett enastående nyårslöfte "att försöka att inte lova mig själv någonting". Man blir oftast bara så besviken på sig själv i alla fall om man misslyckas.. Det löfte jag nästan lyckades hålla förra året var inte inte äta godis/snacks under hela 2010. Det gick superbra till oktober av någon anledning (gravidsuget kanske segrade), men lite halvduktig kände man sig ju i alla fall. Men detta är något jag tänker ta upp igen för jag har ändå märkt det att jag inte tycker det är så himla gott längre. Så har jag bara mitt älskade fika kvar att brottas med.. He, he!

Nåväl.. i slutändan känner jag att jag alltmer börjat få annat focus i livet sen jag blev förälder. Vad spelar det yttre och det materiella för roll för livet egentligen? Det är bara att fråga sig själv om man blir genuint och långsiktigt lyckligare av att få köpa de där dyra skorna, eller flashiga bilen, eller drastiskt förändra något hos sitt yttre?

2 januari 2011

2011 alltså

7.25
Det här med bloggandet har det varit dåligt med nu. Har väl inte suttit så mycket vid datorn över huvud taget den senaste tiden, vilket är skönt..

Heiras kalas blev lyckat. Det droppade in lite folk hela dan så Heira hann busa med alla gäster ordentligt.
Heira nyfödd 22 december 2009

Heira på sin 1-årsdag 22 december 2010


Sen kom julafton två dagar därpå. Vi hade besök av Ronnies mamma och hans lillebror och vi åt julmat, myste och hade julklappsöppning efter Kalle anka. På juldagen åkte vi ut till Gräsö och hade en liten minijul hos pappa med lillebror och hans familj, och annandan blev det en tredje liten julafton hemma hos mamma. Det var oerhört skönt och avslappnat hela julen. För första gången var vi hemma på julafton och behövde inte åka till flera ställen under samma dag.

Här i mellandagarna har jag passat på att vara ut till stallet lite. Det är sådan frid att komma dit och jag längtar till min kropp är bra från alla krämpor igen så man kan spendera mer tid där. Tänkte först dra iväg på mellandagsrean men kände inte att det var så viktigt. Tycker inte det är så mycket värt så att jag åker ca 14 mil för att trängas och köa bara för att få något plagg några kronor billigare..

Ronnie har varit ledig nu sen i julas och börjar jobba i morgon igen. Det har varit superhärligt att ha honom hemma så lång tid. Nu jobbar han fem dagar och sen ledig en vecka till.
Nu ska Heira och jag gå och killa honom så han vaknar.. Hi, hi!

Bloggintresserade