Gott

22.36
Nu är jag hungrig. Och det är helg. Det blev en halv arbetsvecka denna vecka men hann riva av en del av det jag missat när jag varit sjuk. Alltid är detta det svåra. Att komma i fas.

Och häst. Det har kommit i andrahand nu ett par veckor tillbaka mitt i all sjukdom. Men det ska det bli ändring på. Känner mig pepp och saknar stallet och hästarna enormt nu!

Igår fick jag chansen till en föreläsning som fyllde på med nya tänkesätt och metoder. Den va suverän! Det va skönt att ta sig iväg till stan själv och få distans från allt en stund. Ibland känns denna kommun så trång att bo i. Ibland känns det precis lagom och skyddat. Det jag fajtas med i tankarna är om det är en tillfredsställande känsla att människor känner till vem man är eller inte. Under åren i Östersund trivdes jag att vara anonym utifrån att identiteten skapades där och då och inte utifrån ens historia. Inbillar mig att det här med identitetskris sker då och då under hela livet. Den i tonåren är värst för då tror man att det inte finns något sen. Bara nu. Senare i livet är det snarare utifrån sina val man ska igenom. Men det viktiga som jag börjar känna mer och mer är att svaren kommer när man är redo. Helt plötsligt klarnar saker och ting och man gör de val som känns bra i hjärtat..