Turboblogga!

Frukostmys!

14.19
Thorin sover och Heira sitter och ritar lite. Ronnie har åkt iväg till jobbet och är hemma efter 22 ikväll. Tänkte vara lite snabb och skriva lite nu när jag har ett par minuter fria.

Har varit iväg till stallet och ridit på morgonen och det var riktigt skönt. Longerade Prixen först på banan i 20 min i alla gångarter och sen red jag några varv och jobbade honom mest i trav. Känns så skönt att ha kommit igång efter graviditeterna igen, men jag märker att kroppen allt tagit stryk av två så nära graviditeter på varandra för ibland får jag fortfarande ont i bäckenet och höfter.

Jag tror att lite styrketräning skulle vara nyttig för min kropp och det tycker jag är så himla skön träningsform också. Men ibland är det så svårt att hinna allt man vill. Eller så kan jag var hård och tänka "jo du Jenny, tiden du satt här vid datorn skulle du kunnat använt till att göra några situps.." ja vem kan argumentera mot det? En trött mamma som njuter av att få en 5 minuters-paus från att handla, diska, städa, byta bajsblöjor, blanda välling, torka kräk och sist men inte minst försöka vara en bra och kärleksfull mamma. Nu kör vi!

Syskongos! Blir alldeles varm i hjärtat av att se dem ihop!

Fyllgubbe

21.17

När jag åkte hem från stallet idag passerade jag en karl som hade cyklat omkull och låg alldeles stilla i ett dike precis innan man kommer in i själva Östhammar. Instinktivt stannar jag genast bilen och kliver ur för att kolla hur det är fatt. I samma stund som jag går fram till honom och han lyfter på huvudet märker jag att han är redigt full. Jag frågar om han vill ha skjuts sista biten hem. Han envisas med att ta sig hem på egen hand men vill inte att jag ska åka på en gång. Och så babblar han på, börjar gräva i väskan och oroar sig mest över om de två 70 cl whiskeyflaskor han har i väskan fortfarande är hela. Han kramar om mig och försöker pussa mig på kinden och tackar för att jag hjälpte honom upp och blir närgången."Jag vill älska med dig inatt jag". Nej, men fy f-n tänker jag för mig själv! Varför skulle jag stanna för den där fyllgubben?! Jag vänder genast på klacken och sätter mig i bilen och åker fort därifrån. Är det något jag avskyr och som jag nog aldrig riktigt kommer kunna tackla så är det just fulla människor. Av en rad olika erfarenheter av att fått se fulla människor under min uppväxt så sitter det djupt i mig att hålla dessa människor så långt ifrån mig som möjligt. Jag är så pissless på det och vill aldrig ha det i mitt liv! Är det något jag lovat mig själv så är det att mina barn aldrig ska behöva se mig full. Visst kan jag festa (även om det är oerhört sällan jag får lust till det) och om jag gör det så fixar jag hellre barnvakt de gångerna. Mina barn ska inte behöva se mig förändras till någon jag inte är, vilket jag tycker för stor mängd alkohol gör och aldrig är det till det bättre! Visst dricker jag något glas vin då och då men då har jag fortfarande kontroll och fortfarande samma trygghet för mina barn. Jag vill aldrig att de ska behöva känna sig otrygga på grund av något så dumt som alkohol! Ja, ja mina känslor, mina tankar over and out!

Ja, på tal om barn så hade jag en intressant natt i natt. Ronnie jobbade och jag tänkte vara smart och gå och lägga mig tidigt. Så här fortlöpte natten:
Jag somnar runt 22.25. Vaknar 22.55 av att Thorin gnyr till och tappat nappen.

Somnar om men vaknar igen 23.10 av att det börjar smälla massa fyrverkerier eller vad det var. Somnar om 23.20 ca. Vaknar 0.25 av att Heira står och gallskriker i sin säng. Jag går in till henne och lägger mig på golvet på en madrass till hon lugnar sig och somnar om. Först vid 1.15 somnar jag igen i min säng. Vaknar sen 2.40 av att Thorin börjar böka i sin säng och är hungrig. Ammar honom och hoppas på att han ska somna om bredvid mig. Icke! Han släpper taget och skriker. Har dragit ner rejält på amningen så förmodligen är det hans sätt att tala om att nu är det slutammat! Försöker vagga honom till sömns men han vill inte komma till ro. För att hans skrik inte ska väcka Heira tar jag med mig honom upp i famnen och lyckas samtidigt blanda till en flaska mjölkersättning ute i mörkret i köket. Klockan 4 lägger jag huvudet på min kudde igen och i samma stund som jag pustar ut och sluter ögonen börjar Heira gråta hejdlöst. Eftersom hon åt dåligt på kvällen så förstod jag att hon är hungrig. Jag lyfter upp henne för att trösta henne, går ut i köket och hämtar välling. Jag släpar in mitt täcke och bestämmer mig för att somna där med henne. Då är klockan ca 4.30. Klockan 6 slår jag upp ögonen av Thorin som börjar jollra för sig själv och tänker "Yes, nu är Ronnie på väg hem!" Han kommer hem, och eftersom han är ledig ända till i morgon eftermiddag erbjuder han sig att gå upp med barnen en stund och jag får sova en timme till. Ahhh! Aldrig har det varit så skönt att somna!

Nä, det där med djupsömn är på tok för överskattat!

Stressmage?!

21.19

Det är så tyst här hemma just nu. Ibland är det bara så skönt med tystnad! Det har varit fullt ös nu ett tag så jag känner att jag allt får ta det lugnt ett tag. I onsdags hade jag en molande värk i magen på kvällen. Tänkte först att jag blivit magsjuk eller ätit något märkligt. Det släppte lite innan vi gick och la oss. Nu har jag haft ont varje kväll och det har kommit i omgångar på dagarna med. Jag gissar att det kan ha och göra med att jag varit så uppe i varv nu ett tag.

Heira fick någon from av insektsbett på ögonlocket i onsdags när hon sov i vagnen.
Hon såg hemsk ut men var väldigt oberörd av det. Nu har svullnaden nästan försvunnit igen.

Varvade nog aldrig riktigt ner efter kalasandet förra helgen utan har kört fullt gas den här veckan med. Har varit till stallet ett par gånger. Ronnie har varit iväg och tatuerat sig så jag har varit en del själv med barnen långa perioder, underhållt knoddarna på alla möjliga vis, haft besök av Madde och Nicklas, besök av Malin, Ludvig, Sofia och Evelina. Hälsat på hos Elin och barnen, och även träffat Sofia och hennes barn där. Elin, Agnes och Thorin har en gosstund tillsammans

Varit till Nickis i Uppsala med Johan, Erika och barnen.

Erika och Julia på Nickis i Uppsala

Tvättat massa maskiner tvätt, försökt städa lite, strukit och hängt upp massa gardiner i kök och vardagsrum.. bla bla.. nu blir det lite för mycket detaljer av det goda hushållslivet med..

Men idag bestämde jag mig för att bara vara och inte stressa upp mig på hela dan. Har väl gått sådär.. tänk att man alltid har tanken att vara på väg, något sorts driv hela tiden som får en att inte kunna nå det där stadiet att vara 100% här och nu. Var ut till stallet i morse och red en sväng och där släpper det mesta av vad krav och ambitioner är, och lyckas även med den där närvaron till fullo där ute. Då bara är jag. Min lilla tillflyktsort av tystnad och få vara omgiven av djur och natur. Sen blev vi bjudna på fika hos grannarna på eftermiddan och mer än så ville vi inte göra idag. Ronnie laddade med sömn inför sin natthelg med på 12-timmarspass och barnen sov så bara jag var vaken i huset här mitt på dan.. en mysig känsla det med att höra hela familjen sova omkring sig.. men varför sov inte jag då kan man ju undra?

Ikväll går jag nog och lägger mig tidigt så får jag hoppas att barnen låter mig sova några timmar i natt när jag är själv och allt..

Varför lägger man sån vikt vid vikten?

8.31
Ja, kroppen kan minsann förändras en del på 4 år och efter två graviditeter..

Juli 2007

Mars 2011

Just nu ligger ju inte mina ansträngningar på max för att komma i form men viljan finns där! Och på något sätt är det ganska obetydligt hur man ser ut jämfört med känslan att ha fått två friska underbara barn!

Mossig

21.27
Min hjärna är nog lite fullproppad med intryck efter allt som skett den senaste tiden. Det har varit high-speed ända sen sist jag skrev kan man väl påstå. Ronnie har jobbat nu sju dagar från lördag till fredag, och började ju med förra helgen då han jobbar både lördag och söndag 6-18. Det blir en smula intensivt att vara själv så länge men det hänger väl mest på att man roar sig med nåt så går ju tiden fortare. Jag har nog en tendens att låsa mig vid att vara hemma för jag vet hur svårt det kan vara att hålla reda på kidsen själv. Eller ja, egentligen är det väl bara när jag ammar eller ska vagga Thorin till sömns som det är svårt att samtidigt hålla koll på Heira som älskar att klättra och ska utforska allt just nu. I lördags var mamma och Tage hit och hälsade på och åt middag här, vilket var supermysigt. Heira har börja sagt mormor så mamma blir så glad varje gång hon kläcker ur sig det. Hon har sagt mamma och pappa väldigt klart och tydligt nu några månader men har blandat ihop oss lite då och då. Men nu sitter det!

Ja, söndagen för en vecka sen var allt annat än min dag tror jag. Blev lite för mycket av det goda vad gäller gnälliga barn och värme, kombinerat med dålig nattsömn. I måndags räddade vi upp situationen och åkte och hade en mysdag ute i Marka. Ronnie sprang ut dit efter jobbet och vi stannade kvar på middag så det blev en heldag. Det är så härligt att se barnen leka ihop och bara vara.

Sen har resten av dagarna gått åt till att försöka få något vettigt gjort inför Thorins namnfest som gick av stapeln igår. Det blev en superlyckad och underbar dag där vi lyckades tränga ihop 30 personer här hemma. Med smörgåstårta, blåbärspaj och kakor (som underbara farmor samt Erika hjälpte mig få till) tror jag alla blev mätta och nöjda. Ronnie höll i själva ceremonin och vi "döpte" Thorin med vattenösning från samma kristallskål som farfar, pappa, jag och Heira blivit så det kändes väldigt högtidligt. Det är så sjukt hur man stressar och oroar sig inför kalas och sen känner man sådan frid efteråt när det är klart.

Det har varit så varmt den här veckan och jag har inte riktigt kunnat uppskatta det för vi haft så mycket vi ska hinna göra just den här veckan. Som barn, så långt tillbaka jag kan minnas, spenderades de här heta sommardagarna från morgon till kväll ute med pappa eller farmor och farfar ute på någon ö i skärgården så man får lite smått panik när man måste vara på land sådana dagar. Men samtidigt vet jag att havet finns där om jag verkligen verkligen vill komma ut..

Jag var förresten in till sjukhuset i torsdags så nu är förhoppningsvis det här med cellförändringar ur världen. Vill inte tänka på det där mer nu för det har varit sån jädrans långdragen procedur. Först gjorde jag alltså cellprov 2008 som visade på cellförändringar (för icke insatta hade jag ett så kalla HPV-virus som utvecklat cellförändringar, som i sin tur kan utvecklas till livmoderhalscancer). Det tog ett år innan jag fick tid för att ta bort det, sen har graviditeterna skjutit upp det ytterligare och nu äntligen är det gjort.. blää!

Idag har vi blivit bjudna på middag hos våra underbara grannar. Var supermysigt!
Nu ska jag bara vara en stund, smälta allt och sen krypa ner i sängen.