Tom..

7.00
Lördag morgon. Jisses vilken sjukstuga det varit här hemma denna höst! Nu får det vara nog! Har köpt vitaminer i hopp om att få bygga upp lite motstånd nu när mörkret faller på. Den senaste omgången har bestått av ilsken torrhosta, värk, barnen med röda ögon, snor och feber.

Två veckor utan häst. Tomt. Ansvar som plockats bort. Frihet. Det är dubbelt. Det är liksom en del av mig. Tror bara människor som omgetts av hästar eller haft andra husdjur förstår den känslan. De där renhjärtade varelserna som är helt beroende av vår omsorg. Villkorslös kärlek. Det stora positiva är att frias från det dåliga samvetet på en punkt. Det där att vara kluven mellan allt.. senaste året har det känts som jag bara rusat utan stoppknapp. Vad jag än prioriterat så har jag haft ett dåligt samvete kring det jag satt åt sidan. Tid är så dyrbar. Ibland önskar jag att mer av den tid och energi jobbet tar kunde läggas på dem som betyder mest. Den där balansen och livspusslet.. om och om igen.

Nu är det helg. Skulle vara så skönt om vi alla kunde få bli pigga snart och ha ork att hitta på något eller vara sociala med släkt och vänner. Känns som man befunnit sig i ett vacuum sista månaderna.

Får lov att bli lite julpynt idag gissar jag. Sen bädda ner sig under täcket och vila.