20.20
..med magsjuka! Jo, men visst. Ronnie och barnen fick sig alla tre en omgång i magsjuka natten till måndag. Det var kort men intensivt så Ronnie tog modet till sig och körde de 20 milen hem i går eftermiddag. Så man är lite smått harig nu och det känns som man bär på en tickande bomb. Man kanske kan hoppa det där med att undra om det kommer slå till på mig, utan snarare ställa frågan när. Men men.. inget jag kan påverka. Heira har varit symptomfri med råge när det är dags för dagis i morgon så hon får komma dit och leka med alla barnen igen. Det blev ju bara en dag för henne där förra veckan så hon kommer nog bli himla glad att få gå dit igen.
Att jämföra söndagen med måndagen är ungefär som att stå och beskåda stormen på långt håll och sedan hamna mitt i den. Nu förstår jag varför allt blir så mycket mer resonligt och genomtänkt när man har tyst och lugnt omkring sig. Har inte ens kastat i mig maten i helgen så det gjorde gott med en paus från barn faktiskt. Känns som min hjärna har blivit lite nerkyld och jag har återfått lite ordning och reda där inne för att ta nya tag med familjeliv och allt annat.
Ikväll ska jag somna tidigt. Vaknade 6 i morse och är trött redan. Ska flirta till mig en somna-i-knät-medan-man-blir-pillad-i-håret-stund av Ronnie tror jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar