Egentid

20.52

Sen första april började jag att ta hand om min häst själv igen. Jag har ju haft turen att få hjälp under den senare delen som jag var gravid så det har varit skönt att under den perioden kunnat släppa ansvaret nästan helt, särskilt med tanke på hur tung den här graviditeten var. Det var på så sätt extra kul att kunna börja rida igen när det var så längesen. Så nu har jag ridit och åkt till stallet i över en månad. Visst red man mer försiktigt i början och kände sig ringrostig, men nu ger vi oss ut på härliga galopper i skogen och busar loss och det känns helt fantastiskt! Att få vara där ute ger mig sådan glädje och ny energi. Det är nog det bästa jag kan göra som får mig att inte tänka på något annat för stunden, man blir totalt mindfulness, här och nu.

Jag önskar verkligen att jag kunde vara så hela tiden. Det är så lätt att man stressar upp sig över alla måsten och saker man ska hinna med, istället för att kunna njuta av det man har. Som idag när jag skulle hänga tvätt (vilket jag lika gärna kunnat vänta med) tog jag Thorin i bärselen på bröstet och Heira i famnen och gick ner i källaren och hängde den där tvätten. Man tränar ju på det där med simultanförmåga i alla fall, men varför gör man det så svårt för sig bara för att jag fått för mig att jag absolut inte kan vänta med den där förbenade tvätten.

Blir nog att lägga sig tidigt ikväll. Är hemma själv med barnen och då är det så skönt att krypa ner under täcket medan man ammar Thorin en stund innan man somnar.. Nu är han två månader. Jisses! Hittade bilder på Heria och Thorin från den första tiden..

Heira 1 månad


Thorin 1 månad


Heira 2 månader


Thorin 2 månader

Ja man får verkligen se till att njuta av livet och inte ånga på i 190.. Tiden kommer ju aldrig åter så varje ögonblick man lever, varje morgon man slår upp ögonen är början på en dag som är unik på grund av att den är här och nu och kommer inte tillbaka..