Framtid

11.15
Ronnie är ledig nu fram till fredag kväll. Det är så skönt att ha honom hemma och verkligen hinna umgås alla tre. Heira sover en tupplur och vi satte oss en stund i soffan med en varsin kopp kaffe och bara hade en stund där vi pratar om allt mellan himmel och jord. Vi pratade om vilka namn bebisen kan tänkas få, drömmen om bröllop, om tiden när jag ska börja jobba igen och Ronnie ska få vara hemma med barnen en period, möjligheten att kunna börja lägga undan pengar igen, resor, sommaren.. det dyker upp så mycket i huvudet och det är så härligt att bolla lite framtidsdrömmar och planer som vi har. Jag är så glad att under de här åren vi haft ihop (jisses, det blir ju 9 år till sommaren) så har vi alltid haft liknande drömmar om hur vi vill ha vår framtid.

Som vi känner nu så har vi verkligen fått känna att vi börjat rota oss för första gången i vårat liv. Vi trivs båda så bra här i huset och på orten och vill gärna kunna bo här några år framöver till vi vet vad vi vill gällande drömmen att köpa hus. Jag känner mer och mer att jag gått ifrån drömmen om det röda huset på landet med eget stall, till att få köpa något mer centralt, men med en rymlig någorlunda insynsskyddad tomt, och så pass avskilt så man inte har grannar vägg i vägg åt alla håll.

Just nu känner jag mig total i harmoni och känner ingen större oro för framtiden. Det finns en del vi kan påverka men charmen med att leva är att varje dag för oss in på nya oupptäckta vägar. Tänker vi tillbaka 10, kanske 20 år i våra liv så kanske man aldrig kunnat ana att man skulle leva det liv vi har idag. Är inte det en kick om något, att det finns så mycket vi inte kan ha maximal kontroll över och så mycket i livet som vi har kvar att uppleva?!