Var ut på en kvällspromenad med vovven precis efter att det sista av solen gått ner. Vattnet var alldeles spegelblankt och hade lila-svart-vit-aprikos-rosa färg och vi stod där och blickade ut över det vackra och njöt av tystnaden. Vad skulle jag göra utan saltvattendoften. Det kom jag ihåg under åren i Östersund där man befann sig mitt i landet, med lika långt till kusten åt både öst och väst. Vad jag saknade den där friden som havet alltid representerat för mig. Men nog saknar jag det vackra landskapet i Östersund ibland också med storsjön, böljande landskap och vita fjälltoppar. Blir vi rika någon gång så skaffar vi en liten timmerstuga brevid storsjön..
Sweet dreams!
Sweet dreams!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar