Har varit en aktiv dag, och nu ska jag bara ta det lugnt resten av kvällen. Vet inte vad jag drabbats av för epidemi, men klockan 6.00 på morgonen slår jag upp ögonen. Då är det dags att gå upp har min kropp bestämt. Jag känner ju samtidigt hur skönt det är att få så mycket av dagen.
Jag red på förmiddagen ut i solskenet. Det var underbart. Jag åkte ut till mamma på eftermiddagen och satt och njöt av värmen.. Sen vi tog en promenad efter maten.
Jag fick just sådan längtan till att ha hus, särskilt nu när värmen kommer så får jag nippran av att befinna mig i en lägenhet. Tur att klipporna och skogsstigarna finns så nära, så kan man gå dit och få lite frihetskänsla ibland. Sen har jag ju alltid mitt underbara Gräsö att åka till, att kunna följa med pappa i båten ut i skärgården. Sist men inte minst stallet. Allt detta är frihet för mig, och det är mer värt än att vara omgiven av människor hela tiden känner jag. Jag njuter av ensamheten och friden många gånger.. Tystnad, tillvaro utan intryck. Vi bor förvisso ute på vischan redan nu, för Öregrund är knappast en stad enligt min mening, men det är som om att så fort värmen kommer så letar sig alla ut av någon anledning, och jag undrar just var alla är under övriga tiden på året.
Men min dröm är att ha ett hus, utan insyn från eventuella grannar eller förbipasserande. Bara lugn och ro, och vill jag ha liv och rörelse runt mig så söker jag upp den. Sådan är jag.
Jag känner vidare att det inte är någon brådska med husletandet. Är det meningen att vi ska få möjligheten att köpa en villa någonstans, så är det det. Det får inte ske i panik. Det som sker det sker. Jag älskar vår lägenhet, och kan tänka mig bo här några år till. Det är mest på sommarhalvåret det är marigt. Då är det som om björnen i en vaknar och vill ut ur sitt ide..
Jag red på förmiddagen ut i solskenet. Det var underbart. Jag åkte ut till mamma på eftermiddagen och satt och njöt av värmen.. Sen vi tog en promenad efter maten.
Jag fick just sådan längtan till att ha hus, särskilt nu när värmen kommer så får jag nippran av att befinna mig i en lägenhet. Tur att klipporna och skogsstigarna finns så nära, så kan man gå dit och få lite frihetskänsla ibland. Sen har jag ju alltid mitt underbara Gräsö att åka till, att kunna följa med pappa i båten ut i skärgården. Sist men inte minst stallet. Allt detta är frihet för mig, och det är mer värt än att vara omgiven av människor hela tiden känner jag. Jag njuter av ensamheten och friden många gånger.. Tystnad, tillvaro utan intryck. Vi bor förvisso ute på vischan redan nu, för Öregrund är knappast en stad enligt min mening, men det är som om att så fort värmen kommer så letar sig alla ut av någon anledning, och jag undrar just var alla är under övriga tiden på året.
Men min dröm är att ha ett hus, utan insyn från eventuella grannar eller förbipasserande. Bara lugn och ro, och vill jag ha liv och rörelse runt mig så söker jag upp den. Sådan är jag.
Jag känner vidare att det inte är någon brådska med husletandet. Är det meningen att vi ska få möjligheten att köpa en villa någonstans, så är det det. Det får inte ske i panik. Det som sker det sker. Jag älskar vår lägenhet, och kan tänka mig bo här några år till. Det är mest på sommarhalvåret det är marigt. Då är det som om björnen i en vaknar och vill ut ur sitt ide..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar