21.55
Ja nu är man hemma igen efter Dalarna-turnén. Vi åkte till Särna i torsdags och kom hem igår (söndag). Vi hälsade på Ronnies mamma, hans bror i Mora, och alla i Särna. Var jättehärligt att åka iväg. När man får åka iväg så där ut i vildmarken så känns det som man får det bästa av två världar. Fjällvärlden och havsluften är båda beroendeframkallande. Dessa öppna ytor, dessa oändliga vidder.
I fredags fick jag uppleva något så underbart, att få se fjällen, och då menar jag verkligen fjällen, där man inte ser en människa eller bebyggelse så långt ögat kan nå. Vi färdades med 13 personer (tre av Ronnies storasyskon och deras familjer) med skoter från Vasselvallen som är en gammal fäbovall vid foten av fjällen och sen över fjällandskapet och ner till en liten skidort som ligger 4 mil där i från. Det var en rejäl strapats och det tog ca sju timmar för oss att färdas fram och tillbaka. Med några välförtjänta pauser på vägen förstås. Vi passerade några duniga små fjällripor som rusade över snön där vi for, samt åkte in i Härjedalen och åkte nära bergen där vilda myskoxar strövar fritt (men vi såg inga tyvärr). Överallt var det bara vildmark och fjäll så långt ögat kunde nå.
Vi har passat på att umgås med dem allihop tre av dagarna vi var uppe. Vi satt inne i ett störröse (eldhus) igår på eftermiddagen med alla samlade och åt kolbotten (en gammal traditionell maträtt från Dalarna som tillagas i stekpanna i formen som en pannkaka över öppen eld, med fyllning av rökt fläsk och messmör). Sen kom vi iväg först runt kl 18 och var hemma innan tolvslaget, eftersom vi mellanlandade i Falun någon timme också. Där vid midnatt var man trött. Det är alltid härligt att träffa dem där uppe och få komma hemifrån ett tag. Allt är så fridfullt och kravlöst där uppe. Men det är alltid lite skönt att komma hem också. Man sover ju alltid som bäst i sin egen säng trots allt.
Idag har varit en aktiv dag också. Vaknade vid 8, var ut på en timmes promenad i skogen med Ronnie och vovven, fika nere hos grannarna, ut till stallet och fixade och myste med Prix en stund, sen ut till Gräsö till pappsen på middag, sen till farmor och hälsade på och sen hem med 21-färjan. Så den här helgen blev en riktig vara-med-familjen-och-mysar-helg.
Det har varit så härligt, blir så abstrakt att återvända till vardagen igen bara. Men den ska vi nog också kunna lyckas fylla med lite lyckostunder. Inte bara jobba-äta-sova får de bli i alla fall. Nu när det är ljust nästan till 21 finns det inga ursäkter för att bli sittandes inomhus på kvällarna. Inte för mig i alla fall! Tänkte försöka komma igång med det här med stavgång om kvällarna. Då kommer nog pulsen igång lite med rätt tempo.. Det tillsammans med ridandet och gymmet så ska nog kroppen komma i bättre trim och själen må ännu bättre.
Men nu ska jag slappa i soffan en stund med en kopp te innan sömnen slår till..
Ja nu är man hemma igen efter Dalarna-turnén. Vi åkte till Särna i torsdags och kom hem igår (söndag). Vi hälsade på Ronnies mamma, hans bror i Mora, och alla i Särna. Var jättehärligt att åka iväg. När man får åka iväg så där ut i vildmarken så känns det som man får det bästa av två världar. Fjällvärlden och havsluften är båda beroendeframkallande. Dessa öppna ytor, dessa oändliga vidder.
I fredags fick jag uppleva något så underbart, att få se fjällen, och då menar jag verkligen fjällen, där man inte ser en människa eller bebyggelse så långt ögat kan nå. Vi färdades med 13 personer (tre av Ronnies storasyskon och deras familjer) med skoter från Vasselvallen som är en gammal fäbovall vid foten av fjällen och sen över fjällandskapet och ner till en liten skidort som ligger 4 mil där i från. Det var en rejäl strapats och det tog ca sju timmar för oss att färdas fram och tillbaka. Med några välförtjänta pauser på vägen förstås. Vi passerade några duniga små fjällripor som rusade över snön där vi for, samt åkte in i Härjedalen och åkte nära bergen där vilda myskoxar strövar fritt (men vi såg inga tyvärr). Överallt var det bara vildmark och fjäll så långt ögat kunde nå.
Vi har passat på att umgås med dem allihop tre av dagarna vi var uppe. Vi satt inne i ett störröse (eldhus) igår på eftermiddagen med alla samlade och åt kolbotten (en gammal traditionell maträtt från Dalarna som tillagas i stekpanna i formen som en pannkaka över öppen eld, med fyllning av rökt fläsk och messmör). Sen kom vi iväg först runt kl 18 och var hemma innan tolvslaget, eftersom vi mellanlandade i Falun någon timme också. Där vid midnatt var man trött. Det är alltid härligt att träffa dem där uppe och få komma hemifrån ett tag. Allt är så fridfullt och kravlöst där uppe. Men det är alltid lite skönt att komma hem också. Man sover ju alltid som bäst i sin egen säng trots allt.
Idag har varit en aktiv dag också. Vaknade vid 8, var ut på en timmes promenad i skogen med Ronnie och vovven, fika nere hos grannarna, ut till stallet och fixade och myste med Prix en stund, sen ut till Gräsö till pappsen på middag, sen till farmor och hälsade på och sen hem med 21-färjan. Så den här helgen blev en riktig vara-med-familjen-och-mysar-helg.
Det har varit så härligt, blir så abstrakt att återvända till vardagen igen bara. Men den ska vi nog också kunna lyckas fylla med lite lyckostunder. Inte bara jobba-äta-sova får de bli i alla fall. Nu när det är ljust nästan till 21 finns det inga ursäkter för att bli sittandes inomhus på kvällarna. Inte för mig i alla fall! Tänkte försöka komma igång med det här med stavgång om kvällarna. Då kommer nog pulsen igång lite med rätt tempo.. Det tillsammans med ridandet och gymmet så ska nog kroppen komma i bättre trim och själen må ännu bättre.
Men nu ska jag slappa i soffan en stund med en kopp te innan sömnen slår till..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar