Idag blev det andra bullar

21.02

Det är så sjukt att man i slutet av ena veckan bara kände sig allmänt nere, sjuk, hängig och ingen lust alls med någonting. Sen efter en helg med bara ta det lugnt, umgås med familjen och hinna pausa från allt en stund så är man fylld med ny energi.

Och nog kunde jag inte tro att jag skulle få så mycket motion i mitt arbete som skolkurator! Att cykla är inte dumt och dagens farande hit och dit på möten resulterade i 8 km cykling. Ja, en helt "vanlig" arbetsdag kan se ut så här för mig:

Bli väckt av 3-åringen som står vid min säng 6.10, som alltid annars sover till 8-snåret! Hon får komma upp i sängen en stund i hopp om att hon kan somna om någon halvtimme till. 

Thorin börjar jollra och prata från sitt rum strax efter det. Ronnie smyger in genom dörren efter 12-timmars nattjobbande vid halv sju. Min väckarklocka står på 6.45 denna morgon.

Upp, klä på oss alla tre. Ronnie däckar av i sängen och försvinner in i drömmarnas värld på en åttondels sekund. Fixa, greja, stöka, böka, på väg ut 7.40 och.. Thorin har precis gjort nr 2 i blöjan. Stresspåslag, av med kläder, byta blöja, svettas och framme 7.55. Lämna barnen på respektive avdelning. Hem och hämta grejer och cykla iväg. Framme 8.10 andfådd. In på rummet, lämna grejer. Iväg och ha info om rökning för 8:orna med några elever. Boka in ett par nya samtal, ha samtal med en elev. Iväg och luncha ihop med en kollega. Tillbaka till skolan. Iväg strax därpå för revidering av en enkät om Liv & hälsa hos min chef. Sen vidare iväg på cykeln till ett möte på BUP angående en elev. Direkt på det iväg till en annan av skolorna på ett elevhälsomöte med rektor och annan personal. Sen ner till Konsum och köpa nåt i middagsväg. Tillbaka till kontoret och lämna allt material, äta och sen direkt på Sh'bam-pass som de håller i en källarlokal under skolan där jag jobbar. Cykla förbi affären igen och köpa med mig mjölk och lite annat. Och sen hemma till kl 18 och mysa med min familj!

Nu blir det snart sängen efter att ha fått ut det maximala av denna dag. Och tur är att inte alla dagar ser ut så här ändå.

I helgen kommer min älskade häst hem igen. Då får vi verkligen ett fullspäckat schema, och jag kommer automatiskt få min hobby och största intresse tillbaka igen. Det har varit oerhört behövligt med en paus, men samtidigt en stor tomhet. Att ta den där långa skritturen ut i skogen på sin bästa vän, ut i tystnaden. Den upplevelsen och den känslan man får på hästryggen får man ingen annanstans!