13.53
Ja, det mesta i min blogg går åt till barnen kanske och det är jag stolt över. Kanske för att de är det största som hänt i livet, jag vet inte. Man känner sig lite lagom hjärntvättad när man sitter ett gäng tjejkompisar och så har man tänkt "jag ska inte prata om barnen" och vips så är man igång med förlossningshistorier och blöjmärken med övriga föräldrar. Men snart kommer de vara stora och vi kommer sitta ensamma och tänka, vart tog åren vägen? Åtminstone om man frågar alla omkring sig med äldre barn. Så passa på och njut av varje ögonblick i livet. För tiden som gått kommer ej åter.
Vi har fått möjlighet att ta en tupplur hela familjen här efter lunch vilket var superskönt. De övriga i huset sover ännu. Nu är Ronnie långledig igen och vi ska försöka vara lite driftiga nästa vecka med lite trädgårdsfix och fixa här hemma, vilket det inte läggs alltför stor omsorg på i vårat liv just nu. Hm.. ska jag dammsuga eller ut och springa? Ska jag tvätta fönster eller blogga? Ska jag rensa rabatter eller baka? Ja, för det mesta prioriteras det roliga före det tvungna i vår familj och det tycke jag känns superskönt, då vi båda har den attityden! Även om jag kanske har lättare att bli hysterisk när ja trampar i smulor eller snubblar över leksaker överallt. Det är lite kaos här och var och man får lite småpanik när saker inte blir gjorda, men vi har roligt med barnen, får hålla på med våra intressen även på eget håll och det som vi blir glada av. Detta leder ju i sin tur till att lusten att ta tag i vardagens måsten också infinner sig då och då.
Just nu känner jag mig tjock i halsen och hoppas för allt i världen att jag inte blir sjuk. I morgon är det 30-årsfest för en barndomsvän och det ska jag inte missa! Den här veckan har det fått bli paus i allt var träning heter. Först något molande som världens mensvärk och sen halsont vilket inte gjort mig så värst pepp. Det är galet vad fort man vänjer sig ändå vid det där endorfinruset man får av att höja pulsen och få bli svettig och nästan blir frustrerad och klättrar på väggarna när man inte får den där kicken. Ett hälsosamt beroende dock om jag får yppa min åsikt. Det har blivit ett så viktigt inslag i min vardag som jag hoppas jag kan få ha med mig livet ut.
På förmiddagen hann jag dammsuga och skura igenom hela huset medan Ronnie och barnen var ute. De fick regnkläder på och gick gladeligen ut trots regnrusket en timme. Heira och Ronnie var till vårdcentralen och hon hade såklart en ny omgång streptokocker så penicillinkur två inom en månad inväntas efter ett utlåtande av läkare.
Nu ska jag fixa lite och planera mat till middagen. Sen blir det stallet, kanske för sista gången på ett bra tag..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar