31

21.56

Ska försöka satsa på en tidig kväll ikväll. Om ändå barnen låter mig sova så är jag nöjd. Känner dusterna efter föregående natt där jag blev väckt ungefär varannan timme. Både Thorin och Heira sov oroligt. Men nu är det bara två jobbnätter kvar för Ronnie så snart blir det lättare när man kan dela på eventuellt bök. Och det är ju verkligen så olika också. Ibland sover de nätter igenom och ibland är det fullt ös.

I morse visade jag inte min goda sida. Heira vaknade sent, vägrade äta frukost, kastade grejer omkring sig och satte sig på tvären med allt. Då rann det över för mig, mest på grund av att jag själv var trött och hungrig såklart. Vaknade dessutom av Thorin som kilat in benet mellan spjälorna i sängen och satt och grät högt. Nä, det var ju inte så den här dagen skulle starta..

Men med dagislämning och en promenad ner på stan för mig och Thorin så rann det av mig, allt morgonkaos och jag köpte med mig tårta till Ronnie som fyller år idag. Jag gjorde i ordning en bricka med fika och gick och väckte honom med "ja må han leva". En sån där tradition som vi alltid haft för varandra.

Sen passade jag på att springa en sväng på eftermiddan. Det blev 3,8 km idag, men idag gick det segt. Mycket beroende på sömnbristen tror jag, men runt kom jag.

Våra underbara grannar ställde upp och passade barnen ett par timmar så jag och Ronnie fick gå ut och äta och bara vara för oss själva en stund. Den där korta pausen kan betyda så mycket. Man hinner verkligen ägna full fokus åt varandra, vilket inte blir alltför ofta, man får sitta och äta en hel måltid utan att behöva resa på sig. Vardagsromantik tror jag är en viktig huvudingrediens till ett långt liv ihop. För många av oss i alla fall..

Vi tog och kort promenad efter det och åkte iväg och tvättade bilen innan vi begav oss hemåt. Sen blev det en god kopp kaffe hos grannarna innan vi gick in och la barnen. De slocknade som små ljus. Och nu ska jag göra detsamma..