22.04
Ja, tillbaka igen! Har nog fått skrivkramp eller nåt. Jag blir påmind av bokmärket jag har i webbläsaren till min blogg varje dag, men just precis då blir mitt huvud tomt på tankar så då skjuter jag klottrandet framför mig.
Det där med att skjuta på saker är nog min favorit-hat-olat. Finns så många miljoner saker jag funderat på att ta tag i men som inte känns tillräckligt angeläget att ta tag i. Ja, det är ingen ko på isen om man säger så. Och allt som kan tänkas hamna i den kategorin skjuts då framför mig. Oftast är det ju så vad gäller de där halvtråkvardagliga sysslorna, men som i rätt vinkel kan bli lite skojigt ibland om man bara vill. Jag kan tycka att hus-hemma-pyssel kan vara skoj men det har till exempel gått en hel sommar och den där skrubben är fortfarande som en sopstation, som egentligen skulle kunna agera välstrukturerad klädkammare. Nä då, lite har vi allt fått till tippen vill jag lova! Men motivation är noll ibland bara.
Tänk att alla dessa småprojekt man tänkt ta tag i aldrig blir av. Sy gardiner, framkalla alla kort sen ett år tillbaka, rensa upp bland alla hästprylar, plantera om blommor, kolla ut lite snygga tavlor att köpa och fylla väggarna med (där är det verkligen sparsamt, men sen vill man inte ha vad som helst på väggarna utan det ska liksom göra rummet på något sätt).
Tycker det är så kul med inredning, att förnya hemmet med olika färgsättningar, möblera, fixa dekorationer med mera, men det stannar ofta på idéplanet. Undrar vad det beror på? En orsak kan nog vara att när det kommer till kritan, och när man verkligen sätter det i relation till mer världsliga/viktiga problem så känns det inte tillräckligt nödvändigt. Man har väl det som i-landsfödd lite för bra helt enkelt. Eller så är det ett privilegium man ska lära sig uppskatta och njuta av mer, istället för att gnälla om alla smulorna som blir i chipspåsen.
Tycker hur som helst att det är skönt såna här kvällar när det börjar bli lite mörkt och burrigt utanför fönstret. Man kommer så lätt till ro då på något sätt och kan verkligen njuta av lugnet. Jag älskar lugnet! Nu ska jag nog gå och lägga mig och läsa en stund. Blir väl om jag känner mig själv rätt två rader, sen är jag i drömmarnas värld..
Ja, tillbaka igen! Har nog fått skrivkramp eller nåt. Jag blir påmind av bokmärket jag har i webbläsaren till min blogg varje dag, men just precis då blir mitt huvud tomt på tankar så då skjuter jag klottrandet framför mig.
Det där med att skjuta på saker är nog min favorit-hat-olat. Finns så många miljoner saker jag funderat på att ta tag i men som inte känns tillräckligt angeläget att ta tag i. Ja, det är ingen ko på isen om man säger så. Och allt som kan tänkas hamna i den kategorin skjuts då framför mig. Oftast är det ju så vad gäller de där halvtråkvardagliga sysslorna, men som i rätt vinkel kan bli lite skojigt ibland om man bara vill. Jag kan tycka att hus-hemma-pyssel kan vara skoj men det har till exempel gått en hel sommar och den där skrubben är fortfarande som en sopstation, som egentligen skulle kunna agera välstrukturerad klädkammare. Nä då, lite har vi allt fått till tippen vill jag lova! Men motivation är noll ibland bara.
Tänk att alla dessa småprojekt man tänkt ta tag i aldrig blir av. Sy gardiner, framkalla alla kort sen ett år tillbaka, rensa upp bland alla hästprylar, plantera om blommor, kolla ut lite snygga tavlor att köpa och fylla väggarna med (där är det verkligen sparsamt, men sen vill man inte ha vad som helst på väggarna utan det ska liksom göra rummet på något sätt).
Tycker det är så kul med inredning, att förnya hemmet med olika färgsättningar, möblera, fixa dekorationer med mera, men det stannar ofta på idéplanet. Undrar vad det beror på? En orsak kan nog vara att när det kommer till kritan, och när man verkligen sätter det i relation till mer världsliga/viktiga problem så känns det inte tillräckligt nödvändigt. Man har väl det som i-landsfödd lite för bra helt enkelt. Eller så är det ett privilegium man ska lära sig uppskatta och njuta av mer, istället för att gnälla om alla smulorna som blir i chipspåsen.
Tycker hur som helst att det är skönt såna här kvällar när det börjar bli lite mörkt och burrigt utanför fönstret. Man kommer så lätt till ro då på något sätt och kan verkligen njuta av lugnet. Jag älskar lugnet! Nu ska jag nog gå och lägga mig och läsa en stund. Blir väl om jag känner mig själv rätt två rader, sen är jag i drömmarnas värld..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar